Vi begav oss från vårt ödsliga camp och fortsatte ut i öknen på väg mot den vackra oasen.
En timme senare så möttes vi av vår första vägspärr.
Vi förstod inte alls vad som var på gång med de var väldigt bestämda med att vi inte kunde passera. Tillslut så började de göra gester med ”pang pang” ljud och täcka för ansiktet och vi förstod direkt. Det var banditer utefter vägarna och med andra ord inte helt ofarligt att passera.

Vi vände snällt på bilen och begav oss iväg mot Luxor. Två timmar senare och med lite ”Hassan i P3″ i lurarna så var vi äntligen framme. Vi åkte direkt till vårt camp som var det klart lyxigaste hittills. De hade pool och sjysst bar men tyvärr så var vi de enda gästerna.

Vi begav oss ut på stan och satte oss ned vi Nilen och käkade vår medhavda lunch. Då kom de fram en grupp med tjejer och frågade om de fick fota oss. Vi började (på skoj) förhandla om priser men posade sedan vant med de trevliga mediastudenterna.

Därefter blev det en segelbåtsstur ute på Nilen med en väldigt enträgen seglare som bestämt skulle ta oss ut på flera dagsturer.

Vi lämnade snabbt honom och tyvärr även vårt telefonnummer vilket vi skulle få ångra. Han gav inte upp så lätt om vi säger så.

Väl vid kajen så stod en ny grupp damer som skulle fota oss och så fortsatte det till deras lärare bestämt skickade in dem i bussen hem.

Med väldigt boostade egon så tog vi oss hem och började planera morgondagen.

واصلت اتباع…