Mesta delen av söndagen gick åt till att hitta företaget som skulle skeppa över bilen till Afrika. Google maps/lokalbefolkningen är inte att lite på när man ska hitta adresser i utlandet.

Måndagen i sin tur gick åt att förbereda bilen inför dennes ensamma färd över medelhavet. Vi passade också på att besöka en trevlig verkstad för vår dator, som inte vill leka med oss längre. Efter två timmar på operationsbordet var den åter uppe på ”benen”, trevligt.

Kvällen den 12 avslutas med ett lokalt besök på en av pubarna nere vid Mersins
strandkant. Tillsammans med Onur och Cem, f
rån Merkzume, tog vi en öl och käka alldeles för mycket nötter. Kvällen avslutades med att vi parkera bilen bakom Cem´s hus och tillbringa  natten i ett tält som stod emot regn.

Den 13:onde vaknar vi upp till en blöt backe och stora förhoppningar på att vi skulle få skeppa över bilen. Som också blev fallet, men mer om de senare.

Efter att vi pungat ut många pengar,  inom vattensängs spannet, och sagt adjö till alla på rederiet tog vi tåget till Adana.

Adana är en småstor stad som vi inte riktigt gav chansen att se. Men va gör väl de när man betalar för mycket till ett gäng smågangsters för att låna deras Internet? Efter en natt på ett halvtaskigt hotell tog vi oss ut till flygplatsen för att flyga Adana-Istanbul-Alexandria.  Jajamen nu du …

… Africa!

/ Mersin

Idag skulle resan fortsatta mot Mersin dar baten ska skeppas over till Egypten.

Da det ar valdıgt oklart exakt nar baten ska avga sa passade vi pa att forsoka komma ner sa fort som mojlıgt da det var en resa pa nastan 100 mil.

Varat forsta mal for dagen var att reda ut ifall vi behovde visum for att komma in i Egypten. Vi beslot oss for att leta upp egyptiens konsulat men detta visade sig vara mycket svarare an vı trott. Efter att ha fragat runt ett bra tag sa letade vi upp ett DHL kontor och som tur var skulle en av de anstallda dit och vi fick var egen guide till konsulatet. 

Fragan reddes ut det visade sig att inget visum var nodvandigt och vi styrde kosan mot Mersin.

Resan ned var svarare an vi trott da vi hamnade pa ett berg i tat dimma med snokladda vagar. Da man bara kunde se 10 meter framfor en och bilen har sommardack sa var det lite smalaskig korning pa 1500 m hojd.

Dagen efter sa kom vi ned till Mersin vid 16 pa eftermiddagen och var direkt pa jakt efter nya delar till var dator. Efter att ha fatt skjuts pa mersins gator sa fick vi tillslut tag pa en second hand dator shop som kunde losa problemet.

Klockan borjade narma sig tio pa kvallen och sovplats skulle letas upp och tillslut fann vi en plats vid en park. Dock direkt nar vi parkerat sa kom det ut en man och borjade gorma pa oss. Vi undrade om det var ok  att sova har och hans kollegor svarade ja och lugnade honom. Det visade sig att de var sakerhetsvakter och bjod tillslut in oss pa te i deras kontor. Efter en 15 min diskussion dar de pratade turkiska och  vi pratade engelska och ingen fattade vad de andra sade sa avslutades forsta dagen i Mersin.

devam edecek…